Jag kommer ihåg smärtan, kommer ihåg aggressionerna, kommer ihåg hopplösheten, kommer ihåg frustrationen, kommer ihåg blåsorna, kommer ihåg tanken - tanken detta gör jag Aldrig om, kommer ihåg krampen....
MEN.....
jag kommer också ihåg..Underbara Fridas kommentarer, solen, andra medtävlande som förgyllde resan, kommer ihåg Målgången, kommer ihåg YES - jag klarade det, kommer ihåg medaljen.
De positiva känslorna och minnen är alltid starkare än de onda och negativa, eller hur? Tänk vad man kan påverka sig själv och sin egen situation och prestaion med tanken!
Jag syftar på Lidingöloppet, som är det värsta jag har tagit mig igenom, vill nästan påstå det gjorde mer ont än en förlossning.....
Men efter målgång så glöms allt det onda och negativa bort och man har det positiva kvar. Så det gäller att vara tillräckligt stark så man tar sig över Mållinjen för då kommer det positiva av bara farten! LYCKA!!!! TILLFREDSSTÄLLELSE!!!! GLÄDJE!!
Smärtan försvinner men resultatet består!
Så efter bara några veckor var jag återanmäld till 2010 års upplaga av Lidingöloppet och när jag igår var ute och löpträna, endast 7 km så minns jag hur mycket jag ogillar löpning...måste komma in i ett flow så detta års resa blir behagligare än förra!
Så alla ni som har positiva tankar kring löpning, snälla ge mig lite av era tankar, för över dem till mig.......
And I will run, as fast as I can, top the middle of Lidingö..... (cascada, funkar Alltid)
kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Pillan, du klarar allt du tar dig för. Du är stark och jag tror på dig och din förmåga. du är min idol.. Tänk på Ironman nästa år =)
SvaraRaderaTACK Mathilda, du är en sann vän du! Kommer ju gå bättre om jag tänker på jag får träffa dig i mål!!!!!!!!!!!!!
SvaraRaderaDet där fixar du! Vi får löpträna ihop då blir det ju roligare oxå :-)
SvaraRaderakram